Ystadortens Fiskevårds- och Sportfiskeklubb bildades den 4:de april 1949.
Nybroån, som före det moderna samhällets utbyggnad var en mycket fiskrik å,
drabbades hårt av utsläpp från industrier och samhällen.
De svåraste föroreningarna kom från sockerbruket i Köpingebro och Tomelilla
samhälle. Andra föroreningskällor var en jästfabrik, en stärkelsefabrik samt jordbruk.

Då arbetet med Nybroån startades, var långa sträckor starkt förorenade.
Ån var i så dåligt skick att ingen regelbunden reproduktion av havsöring förekom.
Havsöringen var under en 20-årsperiod i stort sett helt utslagen i Nybroån.
Fiskevårdsarbetet inleddes under den då nyvalde ordföranden, Nils Ehnbom.

Ett stort antal arrendekontrakt skrevs med fiskerättsägarna i Nybroån.
Föreningens medlemmar utförde ett enormt arbete under många år.
Efter påtryckningar från Nils Ehnbom, började såväl Köpingebro sockerbruk,
Tomelilla samhälle och Ystads stad också att stödja arbetet.
Sockerbruket slutförde utbyggnad av kulvertering 1967.
Problemet med det varma och syrefattiga spillvattnet var sålunda löst.
Även kommunerna har deltagit med utbyggnad av spillvatten och avloppsnätet.

En egen kläckningsanläggning för havsöring byggdes vid Munkamöllan.
Efter något år visade sig denna inte hålla "måttet", varför en ny byggdes
uppe i Fyledalen. Den första låg alldeles intill ån, medan den andra låg i ett
mindre men aldrig sinande källflöde till ån.

Den senare hade en kapacitet på ca 250.000st yngel per år.
Yngel och rom köptes även in från Verkeån. Arbetet var långt ifrån problemfritt.
Flera gånger slogs de utsatta ynglen ut av föroreningar, men arbetet fortsatte
oförtrutet. Under denna period sattes mer än sex miljoner yngel ut i Nybroån
och dess biflöden. Havsöringen började så försiktigt att återvända för naturlig
reproduktion i ån. Vid det tidigare avelsarbete lades det vinning om att
framförallt odla fram den särskilda "Nybroåöringen", en havsöringstyp med
färre antal fläckar utmed sidorna.

En stor årensning utfördes 1973, då en sträcka på 7 km av ån åtgärdades.
Efter rensningen lades över 700 kubikmeter sten ut för att skapa ståndplatser
för öringen. Fram till 1988 hade föreningen satsat ca: 900.000 kronor på
fiskevårdande åtgärder.

Icke till någon del ingår någon ersättning för frivilliga arbetsinsatser på minst
25.000 arbetstimmar i denna summa. De senaste fem årens mycket omfattande
fiskevårdsarbeten har genererat mängder av positiva resultat.

Det startade 1994 med stora rensningsarbeten på kortfiskesträckan.
Grävning, utläggning av ståndstenar, säkringar av en del kurvor och upprensning
över huvud taget gjordes. För att hålla denna sträcka i toppskick för de fiskande,
läggs det årligen ner många hundra frivilliga arbetstimmar i underhåll.

Året därpå 1995 åtgärdades vandringshinder i Kullemöllaån. Denna å, rinner till
uppe i Fyledalen.
En ca 20m lång kulvertering avlägsnades och ersattes med en naturlig forssträcka.
Flera kilometer lek och uppväxtområden blev åter tillgängligt för havsöringen.
Vid nästa projekt 1996 åtgärdades vandringshinder vid Allevadsmölla
och Munkamöllan. Åtgärderna resulterade i att havsöringen nu kan vandra
obehindrat förbi fallen, oavsett vilket vattenflöde som råder. Detta är en mycket
viktig strategi, för att fisken skall komma längst ut till de yttersta förgreningarna i
vattensystemet och nå de värdefulla reproduktionsplatserna där.

Efter dessa arbeten, satsade föreningen 1997 sina resurser på att inventera den
viktiga reproduktionsån Trydeån.
Inventeringen gjordes mycket grundligt vilket resulterade i en omfattande och viktig
information om åns status.
Resultatet kommer att ligga till grund för flera projekt i framtiden.

Årets stora projekt 1998, var åtgärd av vandringshinder vid Köpingemölla.
Detta var den sista stora "proppen" i åsystemet.
Den gamla laxtrappan byttes ut mot en naturlig ca: 200 m lång forssträcka.
Alla dessa åtgärder har kostat föreningen mycket pengar. Därför slår vi ner lite
på takten. Vi kommer nu att "bara" utföra en del mindre projekt och inventeringar
de närmsta åren.

YFS FISKEVÅRDSFILOSOFI

Den nya tidens fiskevårdstänkande förgrenar sig mycket längre ut i vattensystemen
än tidigare tankegångar.
För att nå ända fram, med sina ambitioner och strävanden, i modern fiskevård
krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Detta är "hörnstenen" i vårt tänkande.

YFS MÅLSÄTTNING

Att med gemensamt arbete skapa rätt och bra förutsättningar för fisk och fiskare.

FÖRSLAG TILL ARBETSMETODIK

PROJEKTEN.

Lämpligt är att börja med mindre projekt som "säkert" kommer att lyckas.
Lyckade projekt inspirerar gärna till fortsatta och större uppgifter.
När man visat att uppgiften lyckats, är det genast mycket lättare att få gehör för
nästa projekt. Sök kunskap hos andra som sysslar med liknande uppgifter.
Gör inget utan att veta om konsekvenserna.

KONSENSUS.

Väl genomarbetade projektprogram förankras och accepteras till 100% av
de inblandade. Seriösa kontakter tas vid behov med kommun,
länsstyrelse och fiskeriverk. Definiera arbetsuppgifterna mycket väl för
de personer som är med i projekten. Skapa rätta förutsättningar dvs.
"rätt person på rätt plats".
Resan fram mot ett lyckat projekt är både snårigt och slingrande.

Var lyhörd och förstående. Försök även att arbeta med fler lösningar och
utvägar samtidigt. Om inte första alternativet kan realiseras så se till att
det finns ett andra alternativ som kan accepteras av de olika inblandade parterna.
Inventera hela åsystemet så att det inte uppstår mycket "tyckande" utan att allt
som skall utföras görs med kunskap och sunt förnuft.
När nu alla dessa bitar fallit på plats så är det dags att titta på vad
som skall prioriteras som nummer 1 eller 2 osv.

EKONOMI.

Ekonomi är grundstenen för att kunna utföra alla de fiskevårdande åtgärder
som planeras. Oavsett hur mycket frivilligt arbete som utförs, så kommer man
förr eller senare fram till projekt som kostar.
Försök att på något sätt skapa en egen ekonomi innan ett projekt startar
och tar form. Undvik att skuldsätta föreningen eller någon annan. Om ekonomin
inte finns så skjut projektet på framtiden.

Undersök bland alla inblandade vem som känner personer som sitter på
"nyckelplatser". Dessa kan påverkas positivt för att hjälpa till att låsa upp
"möjliga" tillgångar. Om ni säljer fiskekort, är fisket rätt värderat?
Om inte, ändra så att alla kan acceptera nytt pris.

Om ett fiske är för billigt, har det inget värde.
Om ett fiske är för dyrt, har få råd att fiska.
Sök pengar hos de småföretagare som kan tänkas ställa upp som sponsorer.
Sök pengar hos olika fonder.
Sök pengar hos kommun ( vilket kan förpliktiga ).
Sök pengar hos länsstyrelsen.
Sök pengar överallt och var beredd på avslag. Ge inte upp.
Förr eller senare kommer man att lyckas. Se alltid till att utlovat anslag är skriftligt.

PRESSRADIO-TV.

Förankra genomförda och lyckade projekt i den lokala pressen.
Avtala möte med lokalpressen och presentera projektet under arbetets gång och
när det är slutfört.
Ett väl genomfört projekt har stor genomslagskraft i lokalpressen och kan öppna
"dörrar" till flera sponsorer senare.
Använd gärna samma journalist och fotograf så att ett bra samförstånd och
dialog utvecklas. Lokalradio och TV är andra media som mycket väl kan kontaktas.
En minut i TV ger bästa tänkbara PR för klubben.

Lycka till.